Dagarna är jobbiga och dagarna är bra. Upp och ner fram och tillbaka. svart och vitt.inget mellanting. Ångesten river i bröstet nästan varje kväll, sugert efter att skada sig är stort ibland. Men jag är starkare än så jag kommer aldrig falla tillbaka igen. Aldrig. Jag andas men får ingen luft, jag skriker men ingen hör mig. Mörkret får mig att känna mig deppig. Lampor och ljus hjälper inte, mörkret finns kvar. Det känns som kalla kårar längst ryggen. Regnet droppar och löven blåser omkring. Det är kallt och jag vill bara stanna under täcket hela dagen. Bara stanna i sängen hela veckan och inte behöva gå ut. Fryser fast jag har 3 filtar på mig. Mardrömmar och jobbiga nätter. Sover dåligt och är konstant trött. Försöker se allt från den ljusa sidan, jag har mycket bra i mitt liv också. Fina vänner, underbar familj, och mina dagar brukar kännas meningsfulla ändå. Alla har vi upp och nergångar och det är naturligt. Det svåra är att inte fastna utan försöka ta sig upp. Jag längtar efter julen så det pirrar i magen, få julpynta och umgås med min älskade familj. Äta julmat och julgodis. Jag ser framemot julen och det får mig att må lite bättre. 

 

Livet är fruktansvärt svårt men ibland är det väldigt vackert.