Ibland gör det ont att leva. Det är svårt det är jobbigt och helt meningslöst ibland. Varför ska jag behöva plågas igenom dagarna när jag bara kan få sova. Det är en kamp att andas ibland, det gör ont fysiskt att andas. Det river inuti mig och ångesten vill äta upp mig. Den äter aldrig upp mig för den stannar alltid på kanten och står och väger. Livet är så jäkla svårt. 

 

Men så kommer dess stunder av glädje, kärlek och skratt. Dom som man kan leva på länge. Umgås med vänner familj och fylla på energin så man har till de jobbiga stunderna. Så kroppen har något roligt att ta av så man inte tippar över kanten. Så kraften inte tar slut helt, så man orkar ta sig igenom dessa jobbiga andetag som gör så ont. Utan dessa stunder skulle man inte orka leva, det hade inte gått. Att varje dag bara se svart och aldrig få uppleva dessa vita stunder. Livet är komplicerat väldigt ofta men en stund av glädje gör mycket för själen. Trycket över bröstet kanske lättar om så bara för en stund så är det värt allt!

 

Fast livet gör så jäkla ont och varje dag varje andetag är en kamp så är livet väldigt vackert ibland. Glöm inte det när du är på botten och det känns omöjligt. Det blir bättre så håll ut.